Nu ska jag
erkänna något. Zandra har fått mig att lyssna på Håkan Hellström! Det trodde jag ju aldrig skulle hända men… jo! Zandra har bränt ut alla hans skivor och de har jag nu i bilen, lyssnar och försöker förstå honom. De olika skivorna han har gjort skiljer sig stort från varandra och hans musik har utvecklats och förändrats enormt mycket från första skivan till sista. Han är ingen skön-sångare, det vet vi ju alla, men han texter är riktigt intressanta och alla säger ju att han är så otroligt bra live, nästan så jag blir sugen på att se om det stämmer.
Och det är lång väg ner
Och jag skulle aldrig ramla mer
Och jag ramlar glada Gatan fram, sen ramlar jag tillbaks igen
Nu har jag ramlat gatan klart, men jag är ändå inte riktigt lika glad - själv
Man ska aldrig säga för mycket, en vacker dag passar något en som man då aldrig trodde! Speciellt borde kanske inte jag säga något eftersom det tar mig ett bra tag att fundera ut om jag tycker något är snyggt och bra eller inte, så nu ska jag försöka bli bättre på att inte dömma saker för hårt och fort !
vad glad jag blev av att läsa det här elina! och vi ska se håkan i höst, det ska vi!
SvaraRadera